sanningskommisionen

Förbundet för samiska rättigheter, samisk rättshistoria och historia

Sametinget har begärt, att en sanningskommission skall bildas för att klarlägga svenska statens övergrepp på samerna. DO driver inte själv frågan men har lovat att ge sitt stöd.

 

Den 21 september 2016 hölls ett förmöte inför rundabordssamtal om sanningskommissioner, lokal Centrum för samisk forskning, Umeå universitet med representanter för sametinget, DO, samiska partier och organisationer samt Centrum för samisk forskning. Totalt 25 personer var inbjudna och 23 var närvarande. En stor del av tiden användes av DO:s representanter för att informera om vad en sanningskommission innebar, och vad den eventuellt kunde uträtta. Informationen byggde på erfarenhet från sanningskommissioner i andra länder.

 

En sanningskommission kan bidra till att klarlägga historien om svenska statens behandling av samer, vilka erkänts som en svensk urbefolkning samt insamla material som klarlägger samernas rätt som urfolk, liksom de övergrepp staten begått mot samerna över tiden.

 

Detta ger en förstudie till ett historiskt perspektiv, men avsikten är inte att stanna där och nöja sig med att staten ber om en till intet förpliktande ursäkt för tidigare övergrepp mot samer. Förstudien till sanningskommissionen skall sedan ligga till grund för att ställa relevanta krav: väg till upprättelse, vilka rättigheter har samerna och vilka förändringar är nödvändiga för att samerna skall få sin rätt?

 

Sanningskommissionen måste vara oberoende av staten, som inte får ställa några direktiv om vad som skall utredas och inte utredas. Förmodligen torde staten vara intresserad av kommissionens arbete, och i slutskedet måste politiker komma in i bilden, eftersom inte kommissionen kan fatta politiskt bindande beslut utan endast föreslå åtgärderna för att en godtagbar förändring av statens behandling av samerna som urfolk skall kunna ske. Det krävs alltså en politisk vilja från makthavarna.

 

 

 

Vissa begränsningar i sanningskommissionens mandat måste göras av praktiska skäl. Hur länge skall kommissionen arbeta, vilken tidsperiod skall undersökningen omfatta och vilka samhällsområden skall tas upp? Alla frågor skall formuleras ur ett samiskt perspektiv. Arbetssättet skall vara öppet, och en offentlig rapportering skall göras.

 

Till sist indelades deltagarna i förmötet i tre grupper för att diskutera a. etablerandet av kommissionen, b.arbetsmetoder, c. mål och resultat.

 

DO:s representanter tog med sig en sammanfattning av gruppernas diskussioner, vilka skulle ligga till grund för konferensen den 25 – 26 oktober, då diskussionen om sanningskommission fortsätter. Då medverkar utländska experter med erfarenhet från sanningskommissioner i andra länder.

 

Den 27 oktober övergår konferensen i offentliga seminarier med tillträde för allmänheten. De utländska experterna medverkar där.

 

Än så länge finns inga medel anvisade för att avlöna de personer som skall deltaga i det amfattande arbete, som en sanningskommission skall utföra, och utan arvoden kommer det att bli svårt att anlita nödvändig personal, då rimligen viss tjänstledighet måste krävas.

 

De medlemmar i samiska partier och organisationer, vilka vill framföra synpunkter på sanningskommissionens arbete, kan vända sig till respektive partis eller organisations representant.

 

Lennart Stenman