Publikationer

Förbundet för samiska rättigheter, samisk rättshistoria och historia

 

Vår skriftserie GIEHTTOT

 

Samernas rättigheter, den etniska diskriminering av oss samer fram till idag, samerna som osynligt urfolk och fjällbefolkningens landfrågor presenteras i tre av Samiska Rättsförbundets viktiga skrifter.

Vår egen skriftserie ”GIEHTTOT”, som utges med jämna mellanrum, är ISBN-märkt och finns att läsa hos KB Kungliga Biblioteket och landets alla Universitetsbibliotek. Vi distribuerar även till Àjtte (svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk) Universitetet i Rovaniemi och Samiska Högskolan i Kautokeino.

Beställning av Giehttot

Du kan beställa ditt eget exemplar direkt hos oss, klicka på länken, fyll i formuläret och glöm ej att ange vilket nummer du vill ha. Skrifterna kostar bara 100 kronor plus frakt och levereras inom några dagar.

 

Du kan beställa här

GIEHTTOT 1

”Samernas rättigheter, finns det en rätt för urfolkets sanning?”

Detta är en slutrapport från Samiska Rättsförbundets seminarium den 17 aug 2010 på Nordens Folkhögskola Biskop Arnö, Bålsta utanför Stockholm.

Seminariet genomfördes med 5 mycket kunniga och intressanta föreläsare som berättade om urfolkets tillkortakommande och rättsliga status i Sverige men som också berörde Finland genom de båda ländernas rättshistoria. Två av föreläsarna var från Finland.

Advokat Ulf Brunfelter föreslog i sin föreläsning under; ”5 En tänkbar lösning på sid 14” ett onekligen uppseendeväckande förslag att den enligt 1918 års vattenlag beslutade ersättningen på 1% av kraftverkens årsproduktion skulle överföras till Sametingets för dess förvaltning och utdelning till de ursprungliga skattelandsägarnas ättlingar.

Jur.dr Kaisa Korpijaakko-Labba beskriver bl.a. i sin föreläsning om händelserna i samband med; Kuppen i Jokkmokk år 1793- sida 32. I den händelsen får man med Kaisa K-L ledning klarhet i hur enskilda befattningshavare agerade utanför grundlagarna avseende domsmakten mellan domstolarna och enskilda befattningshavare/tjänstemän.

GIEHTTOT 2

”Den osynliga urbefolkningen”

Samiska Rättsförbundet har sammanställt rapporten "Den osynliga urbefolkningen" vilken visar på hur den strukturella etniska diskrimineringen av samer i utanförskapet fungerar. Rapporten, som omfattar 53 sidor, är - ett underlag till förståelse för samer i utanförskap, och en vägledning till Sveriges framtida urfolkspolitik.

 

Rapporten kan delvis uppfattas vara ett Rättssociologiskt dokument.

 

Det är inte enkelt att beskriva detta med ett fåtal sidor. Därför är rapporten omfattande och innehåller vår syn på Sveriges koloniala historia, på rättssäkerheten och äganderätten i Sverige och dessutom samers egna vittnesmål om hur de blir behandlade av myndigheter och domstolar i spåren av Sveriges kolonisation av sameområdet.

 

Vi ser naturligtvis dokumentet som mycket viktigt för oss och alla andra som arbetar med mänskliga rättigheter. Inte minst för alla de som bidragit med sina vittnesmål förtjänar att bli uppmärksammade.

GIEHTTOT 3

”Fjällbefolkningens landfrågor i Lapplands och Jämtlands län”

I Lappland reglerades jordbeskattningen 1695 genom en för lappmarken gemensam beskattningsordning som förordnade , att lappbyar i lappmarken skulle jordebokföras för i jordeboken angivna skattebelopp , som det ålåg byamännen att sinsemellan inleverera till kronan med solidarisk betalningsskyldighet för det skattebelopp , jordeboken angav.

Denna beskattningsordning överfördes däremot inte till Jämtland/Härjedalens fjälltrakter, trots att landsändan tillfallit.

Sverige redan 1645 genom freden i Brömsebro. Här reglerades jordbeskattning istället med för övriga landet gemensamma kameralrättsliga grundbeskattningsmetoder.

Gemensamt för båda landsändar var dock, att också fjälltrakternas befolkning erlade i jordeboksordning föreskriven grundskatt för marker som familjerna hävdade med sina traditionella lappmarksnäringar i form av jakt, fiske och renskötsel.

I promemorian behandlas rättsfrågor rörande fjällbefolkningens landanspråk från 1600-talet till nutid

Författare är advokat Ulf Brunfelter och var ledamot i Fri- och Rättighetskommittén 1992 – 1994, samt hedersmedlem i Samiska Rättsförbundet.